17 Februari, aktivt självmordsförsök
Det var onsdag och morgonen var lite sisådär för dottern. Men hon gick till skolan och jag till mitt arbete.
Redan efter en stund får jag ett sms att dottern går hem för att hon inte orkar skolan. Jag förbereder mina kollegor på att jag kommer förmodligen gå hem.
Strax efter kl 09 skickar hon ett sms "jag har gjort något dumt, du får komma hem". Jag avslutar jobbet och ringer henne när jag stämplat ut.
Hon meddelar mig att hon har tagit tabletter. Hon har tagit Alvedon och hennes sista Lerigan. Någonstans här reser sig något inom mig och jag blir otroligt stark. Börjar springa hem. Vi bor nära. Ringer min sambo , han fattar inget , inte riktigt jag heller. Men sedan ringer jag 112. Dom kallar direkt på ambulans.
Hemma får jag direktiv av sköterskan i telefonen att sätta mig ner och ta några djupa andetag. För ska jag ta hand om dottern måste jag vara okey. Jag har sprungit och är en aning andfådd.
Dottern är medvetande, börjar bli trött.
Ambulansen kommer, sätter stopp,pratar med henne och hon får äta kol. Sedan åker dom iväg med henne.
Min sambo kommer hem och kör mig till sjukhuset. Efter övervak och prat med läkare får vi åka hem och dottern får sova. Hon har tagit en otroligt liten dos.
Detta var än så länge den värsta dagen i mitt liv. Mitt älskade barn försökte avsluta sitt liv. Fy vad hemskt 😭
Massor av känslor, än idag som jag inte kan reda ut. Det är så sjukt att gå igenom detta.
Min historia till er...